Marianne Andersson berättar om apoteket Storken

Marianne är bördig från Tullstorp 1. Hon är dotter till Gösta (1910-1981) och Jenny Andersson (1912-1999). Marianne är nummer sju i en syskonskara på nio, Göte (1933-2007), Johan (1935-2007), Ulla (*1937), Greta (*1940), Karin (*1941), Sven (*1945), Marianne (*1947), Jan-Eve (*1949) och Ann-Kristin (*1952).

Sin yrkesbana började hon 1965 i Borrby på apoteket Storken, som låg i huset med adress Hörupsvägen 1. I juli 1980 bytte apoteket lokal till den nuvarande Köpmangatan 2.
1998 flyttade Marianne till apoteket Lejonet i Simrishamn, varifrån hon pensionerades 2010.
Är medlem i PRO och ägnar sin fritid bl a åt line dance, Qigong och yoga. Hon är sedan länge sambo med Kurt Jensen och de bor på Färgaregatan 16.

Marianne berättar:
Jag började på apoteket 1965. Då hette apotekaren Åke Nilsson (*1914). Apotekaren och hans fru May (*1914) hade sin tjänstebostad på ovanvåningen. Även frun var anställd här. Vi gjorde många inläggningar. Apotekaren blandade och därefter vägdes de upp på flaskor. Hostmedicinen ”Storkens bröstdroppar” var en specialitet för Borrby.
En annan specialitet var en juversalva, som veterinär Nilsson använde till sina ”patienter”. Då fick vi låna apotekarens köksassistent. Alla ingredienserna blandades i den och lades sedan på burkar.


Burkarna innehåller olika sorters pulver, som användes till varierande mediciner. Flaskorna innehåller flytande ingredienser till t ex hostmedicin.

Annat vi gjorde var infusioner och dekokter, som kokades ihop till mediciner för invärtes bruk. Stolpiller tillverkades i en apparat för ändamålet (!)

Vi tillverkade olika sorters piller. Till det användes en pillerbräda. Pillerdegen rullades ut till en viss längd motsvarande 50 stycken. De rullades med en pillertrilla så de blev runda och fina. Eter, ammoniak och formalin kom i stora plåtkärl. Det luktade starkt och vi fick öppna dem utomhus på trappan. Hälldes upp på flaskor som rymde 1 000 ml.
All medicin för invärtes bruk hade vita etiketter och all medicin för utvärtes bruk hade röda etiketter. Innehållet skrevs på etiketterna med en vanlig skrivmaskin, innan vi fick en elektrisk.
Magnecyl räknades upp i askar om 50 eller 100 st/ask. Vissa ögondroppar tillverkades i ett sterilrum.


Ingång till sterilrummet.

Dagligen skickades leveranser med tåg till Löderup, Glemmingebro, Hammenhög och Gyllebo. Plåtlådor med lås kom med beställningar och recept och hämtades på järnvägsstationen på förmiddagen. På eftermiddagen skulle allt vara expedierat och skickas tillbaka.
Samma procedur, fast med mer lätthanterliga plastlådor, med buss till Valleberga, Ingelstorp, Skillinge och Vallby.


Jag väger upp vismutpulver och använder en sk fingervåg (vågen hänger på fingret). Pulvret skulle väga 1 gram och hällas i små vaxkapslar, som fru Nilsson sedan vek. Vismut användes mot diarré.

Några händelser jag alltid kommer att minnas:
14/2 1979
Det var snöoväder. Farmaceuten som skulle arbeta kom inte pga ovädret. På plats var bara vi två apotekstekniker som bodde i byn. Två bönder som behövde medicin till sina djur fick skida in till apoteket och hämta den. Då bjöd vi på kaffe och knäckemackor före avfärden, vilket blev mycket uppskattat.
15/2 1979
Dagen efter fortsatte ovädret och vi var fortfarande ensamma. En kund behövde penicillin. Vi ringde apotekaren i Simrishamn, som godkände att vi sålde det. Kunden och alla var nöjda.
16/2 1979
Tredje dagen hade man börjat ploga i byn, men det var fortfarande mycket snö utanför. Då ringde apotekaren från Ystad och frågade hur vi hade det. Det var ju ett stort ansvar och han tyckte synd om oss. Han sa: ”Nu kommer jag. Jag ordnar en helikopter”. Helikoptern landade vid Otto-Verken i lilla Borrby. Han hade wienerbröd med och bjöd oss på. Han tyckte att vi hade skött oss mycket bra och att apoteket skulle betala en minnessak åt oss. Vi fick en gås i Bing & Gröndahl. Senare samma dag på eftermiddag kom farmaceuten och en tekniker, som hade gått hit. Apotekaren från Ystad kunde åka hem på kvällen.

Apotekare i Borrby:
Ernst Edvard Berling (*1876) åren 1928-1934 (Hämtat ur ”Databasen Carlotta för museiesamlingar”), Gustaf Lindblom (*1898) under 1941 (Hämtat ur ”Vem är vem” 1948) och Åke Nilsson (*1914) från 1957 fram till sin pensionering (Hämtat ur ”Vem är vem” 1965).

Fredrik Frykholm (*1873) åren 1919-1928 och Adolf Bertil Hollberg (*1884) mellan1935-1941. Didrik Taube (*1906) mellan 1947-1957 (Hämtat från Borrbys församlingsböcker)/Lisbet H 2020

Lisbet Helmersson
Borrby byalag

 

 

Rulla till toppen