Lantarbetarlivet genom Nanny och Stig Jönssons ögon

Berättelsen är Stig och Nanny Jönssons, men den får också tjäna som ”kött på de ben” som utgör en tid som varit. I många generationer har kvinnorna förvaltat kunskap om ett hushåll, som att slakta, väva, sy och baka. Både kvinnor och män har fört vidare kunskap om att sköta jord och kreatur. Berättare än dottern Gun-Britt Ingemansson, med bistånd från syskonen Inger Persson och Lars-Göran Jönsson.


1928 föds Nanny i Ö Hoby. Föräldrarna heter Nils (med det ovanliga mellannamnet Malmer) Mårtensson
(f 1899) och Ingeborg (f Persson 1904). 1915 flyttar Ingeborg med sina föräldrar och sin bror till Sandby 17:9.

Så bär det ut i världen. Ingeborg arbetar hos bönder och förbereder sig för ett liv som gift, som flickor gör då, genom att förkovra sig i sömnad, vävnad etc och har lämnat efter sig många fina alster.

Nils arbetar hos bönder runt Ö Hoby. 1920 är han anställd på Kyhlsgården (Ö Hoby 18) och som alla andra får han betala skatt. En kronodebetsedel skickas ut från häradsskrivaren. Uppgifterna är ifyllda för hand med anilinpenna, som liknar blyertspenna men med anilinfärg i stiftet, så att texten inte kan raderas. Debiteringen på kronodebetsedeln sköts av häradsskrivaren själv, som för sin försörjning har rätt att debitera sk debetsedelslösen. Häradsskrivarämbetet är en blandning av myndighet och egen företagare och häradsskrivaren (det var förstås alltid en man) anställer och avlönar själv den personal som behövs.

 

1939 får Nils och Ingeborg ”eget”. De bosätter sig på gården Sandby 17:9, som Ingeborgs föräldrar Magnus Persson (f 1871) och Johanna (f Andersson 1877) köpt 1915. Magnus och Johanna bor kvar. Gården omfattar 4,3 hektar. I mitten av 1940-talet finns en häst, två kor, ett ungdjur, 10 grisar och 60 höns. Nils och Ingeborg renoverar och drar in el och vatten. Nils arbetar också, som murare och fiskare. Gun-Britt minns att han saltar in både ål och torsk, till framtida måltider.
Magnus, Johanna och Ingeborg ca 1920. Fotograf okänd.

Stig kommer till världen 1927 i Ö Herrestad där föräldrarna, Gottfrid Jönsson (f 1897) och Hilma
(f Andersson 1906) arbetar på gården Ulriksberg. Stig är näst äldst i en syskonskara på sju. Gottfrid arbetar många år som ladugårdskarl. 1940 bor familjen på Hagestad 45. Hilma och Gottfrid bor kvar fram till 1986, när båda avlider.

Nils, Ingeborg, Gottfrid, Hilma och generationer före dem kallas piga, dräng, någon gång husman (ägare av ett hus), hemmansägare, arbetare, tjänare, jordbruksarbetare, kreatursskötare, ladugårdskarl och statkarl. 
De bor med sina familjer i bostäder som tillhör arbetsgivaren och flyttar i regel varje år. Stigs familj får tjäna som exempel. Från 1914 och fram till giftermålet 1925 har Stigs far Gottfrid haft ett tiotal arbeten, de allra flesta med ett års mellanrum, i bl a Sandby, Borrby, Ö Hoby, Gnalöv, Baldringe, och Valleberga.
Den första allmänna legostadgan kom år 1664 och den delade in allmogen i husbönder och tjänstetagande. Den  stadgade att de förra skulle erbjuda de senare årstjänst. Då hade pigor och drängar ingen låg social status, tjänsten betraktades som ett sätt för unga människor att träffa partners att gifta sig med medan de lärde sig de sysslor de skulle behöva kunna till att sätta upp ett eget hushåll. Stadgan avskaffades 1926.
Statare
var förr i Sverige en lantarbetare, i regel gift, som fick en stor del av sin lön (stat) in natura. Systemet fick sitt genombrott i början av 1800-talet. Statare anställdes i regel på ettåriga kontrakt. Under den sista veckan i oktober, den så kallade slankveckan,  var det möjligt för statare att flytta och söka ny anställning. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta. Systemet avskaffades 1944.

Gun-Britt berättar vidare: under tiden på Sandby 17:9 handlar Nils och Ingeborg djurfoder, koks, etc ”på bok”, hos Folke Larsson (Måns Nils torg 4). Alla inköp skrivs upp och skulden regleras efter hand.
Till försörjningen bidrar Ingeborg bl a med att sälja ägg från egna höns  till Scan (Köpmangatan 6, Blå huset).

Vid Nils’ pensionering, flyttar han och Ingeborg till Viktor Sifverssons lilla hus (Bygatan 4). I flytten följer Ingeborgs far Magnus med. Vid det här laget är han i 85-års åldern.
Sifversson är målare och har en kemikalieaffär (Köpmangatan 3). Han säljer bl a  papper, färg, skrivböcker, pennor och vykort. Vinden på Bygatan inrymmer bl a gamla emaljskyltar med reklam. Kanske har Sifversson haft dem i sin affär?
Huset är än idag litet. På Nils’ och Ingeborgs tid finns i hallen tre dörrar, en till köket och ytterligare två, som var och en leder till ett rum. Inne finns också en mycket liten toalett med plats enbart för själva stolen. I den lilla hallen har någon dekorerat med fina målningar.

I uthuset står ett vackert fristående badkar med fina tassar. Ingeborg brukar elda så att barnbarnen kan bada när de kommer på besök.

Nanny och Stig är från barnsben vana att hjälpa till hemma. Nanny går på arbete hos olika bönder och Stig får hjälpa till att passa sina syskon, när föräldrarna tidigt på morgnarna ska upp och mjölka. Redan vid 12-13 års ålder går de på eget arbete.

De gifter sig 1948 och arbetar på Hagestad 9. I längan, som tillhör gården, bor två familjer med Jönssons på gaveln i 2 rum, hall och stort kök. Familjen utökas 1948 med Gun-Britt och 1949 med Inger. Stigs dag börjar kl 7.00 med att djuren på gården ska ha mat och vatten. Därefter ser han till att Nanny har vatten i köket till de dagliga sysslorna. Vatten pumpas upp till källaren. En sinnrik konstruktion gör att Nanny m h a en ”rickepump” får vatten i köket.
Fotograf okänd.

 

 

När Gun-Britt och Inger är små och Nanny ska ut på arbete ”i marken” behövs barnpassning. Flickorna får följa med Nanny. Stig har för ändamålet snickrat en kärra på hjul med ett skynke där flickorna kan gå in och sätta sig. För att de ska hålla värmen har Nanny fyllt glasflaskor med hett vatten och ställt i kärran. Gunbritt minns att de har med sig en ficklampa och leksaker.

Nanny tar upp potatis, gallrar betor (även utanför Borrby gård) etc. För att underlätta för Nanny, tar Stig tar upp betorna dagen innan hon ska nacka dem. Hushållet på Borrby gård är stort och Nanny hjälper till i trädgården, vid stortvätt, storstädning etc. Lillebror Lars- Göran föds här 1956. Vid 12 års ålder får Gun-Britt och Inger hjälpa till i betorna. Bostaden är även här en sk statarlänga, med tre lägenheter för tre familjer, var och en med egen toalett. Från början har familjen två rum. Lägenheten i mitten görs om till en mindre och på så sätt får familjen Jönsson ett rum till. I ett av uthusen finns gemensamhetsutrymmen, med badkar, tvättgryta och mangel. Familjen har egna höns.

Mormor Ingeborg cyklar från Sandby till Scan i Borrby och säljer sina ägg. Hon passar alltid  på att ta en runda om Borrby gård, med glassbåtar till barnbarnen, som jublar när hon kommer på sin cykel. Varje år, när skörden är bärgad, hålls en ”tröskefest” under den stora blodboken i Borrby gårds trädgård. I trädgården finns också en stor och fin lekstuga, där alla leker. Till jul får alla arbetare och deras familjer julklappar och i mangårdsbyggnaden serveras dopp i grytan och stort julbord.

Besök, med slöjden, i Thage Anderssons affär (Köpmngatan 21). Gun- Britt, är 10-11 år.Fotograf C-F Olsson.

1962 böjar Stig ett arbete på vägkassan i Hammenhög och 1963 flyttar familjen till eget hus på Kvarngatan 9. I den vevan diskuteras det att Stig och Nanny ska ta över Sandby 17, men svärfar avråder med mening att det kan bli kännbart när Stig ska ta sig till Hammenhög under vintern. Nanny städar på läkarstationen (Kyrkostigen) och passar barnbarn. Nanny avlider 1987 och Stig 2017.

1963 slutar Gun-Britt skolan. Under sista skolåret passar hon barn på barndaghemmet i byn. Så följer arbete hos Sasserssons livs i Hammenhög (dit hon kör vespa), JE Perssons livs i Gärsnäs (bor mesta tiden i Gärsnäs) och Folke Larssons i Borrby. Folke Larsson har en sommarfilial vid Borrby strand. Dit skjutsas biträdena av Folkes svärfar, Sven Persson. Gun-Britt minns att vid ett tillfälle kommer en bonde dit och säljer sina ägg. Gun-Britt råkar tappa ett, som visar sig vara surt. Ingen betalning till den bonden inte! Så går färden till Domus i Ystad och i Simrishamn.

1967 är det körkortsdags hos Otto Johnsson i Borrby. Kortet kostar 630 kronor.

Sin blivande man, Jan Ingemansson, träffar Gun-Britt 1965. Paret gifter sig 1973 och bosätter sig i Smedstorp. Gun-Britt och Jan driver Jans föräldraställe. Bredvid jordbruket är Jan Mercedesmekaniker och Gun-Britt är anställd som affärsbiträde på Ingelstakalkon fram till pensionen. I Smedstorp föds sonen Jonas. Gun-Britt säger; för att hinna med allt fick man ta nätterna till hjälp. Som vid många andra generationsskiften flyttar Jonas med sin familj in i gården. Gun-Britt och Jan njuter av pensionärslivet vid Sandby strand.

Systern Inger (f 1949 g Persson) har, som Gun-Britt arbetat inom affärslivet. Brodern Lars-Göran (f 1956) är undersköterska inom äldreomsorgen.


Källor:
”Deklarationer 100 år och andra tillbakablickar”. Jubileumsbok utgiven av Riksskatteverket. ”Från bläckpenna till datorhjärna” skrivet av f d administrative direktören Åke Johansson.
Gods och Gårdar 1944.
Kyrkoböcker.
Wikipedia.
Statarmuseet.com.


Lisbet Helmersson
Borrby Byalag

 

 

 

6 reaktioner på ”Lantarbetarlivet genom Nanny och Stig Jönssons ögon”

  1. Pentti Sorsa-Nilsson

    Det var himla kul att se dem båda Jobbade inte Stig vid vägkassan i Hammenhög med vill jag minnas?

    1. Lisbet Helmersson

      Tack för att du hörde av dig. Upptäckte, när du nämnde vägkassan, att jag glömt bort ett litet stycke, som jag lägger till nu.

Kommentarer är stängda.

Rulla till toppen