Karl X vid tåget över Bält. Tavla målad av Johann Philip Lemke.
Med era berättelser och foton och vad jag själv hittat i t ex kyrkoböcker, som underlag, kommer nu en serie med bygdens historia, lite i ljuset av det som hände i omvärlden. Rubriken är ”Borrbybygdens kulturarv”.
Sticker emellan med ett och annat vykort.
Lämna gärna synpunkter eller lägg till, det ni eller era anfäder känner till.
Vi startar 1658. Skåne blir svenskt.
Vi danskar förklarar Sverige krig 1657 och passar på när Sverige redan är inblandat i krig på annat håll.
Under kriget med Danmark tågar den svenske kungen Karl X över Lilla Bälts is och två skvadroner drunknar.
Sverige är ändå starkare, segrar och vi får lämna bl a Skåne.
Nu är vi svenskar.
August Mattsson *) berättar att de svenska myndigheternas första åtgärd är att ta reda på hur de ”förvärvade provinsernas förmåga är att bidra med avgifter till svenska kronan”. Hur många gårdar finns, i vilket skick är de, längornas antal, hur stor skörd beräknas etc. Karl XI, som nu är kung, lär ha ridit genom Skåneprovinsen och befallt att taxering ska ske. Fastighetstaxering (jordrevning) företas och kartor ritas. Adeln och kyrkan äger många hemman. Många adelsmän får hemman, som tack för sina insatser i kriget. Bönderna som brukar dem är mer eller mindre fattiga.
I protokollet efter jordrevningen 1684 kan man bl a läsa om:
- Hans Ramel till Ugerup, nu Billingssköld. Det kan vara den Hans, som är kammarskrivare i Kristianstads län 1658 och som sådan ”bragte han alla därstädes varande danska handlingar och räkenskaper i svensk form”. M a o hjälper han till med försvenskningen.
- ett hemman, som donerats till Sten Bielke. Bonden, som brukar jorden ”ska göra veckodagsvärk till Bårby gård”.
- ett hemman, som ägs av domkyrkan i Lund. Bonden utfattig.
- ett hemman, som ryttmästaren har till sina hästar. Bonden är utfattig.
Stockholms slott brinner 1697, då Karl XI står lik.
Ny kung blir Karl XII, som ständigt är i krig. Soldater behövs och samtidigt måste någon vara hemma och se till landets försörjning, som också soldaterna är beroende av.
August Matsson fortsätter: undantagna från krigstjänst är hemmansägare som inte har någon manlig person skriven eller arbetandes hos sig, hemmansägarens ende son finns kvar efter faderns död och hemmansägaren kan inte hitta någon annan i sitt ställe.
Männen, som ska ut i krig, måste vara ”wärbara” d v s dugliga till krigstjänst och av de ”wärbara” kan utses ”tremänningsryttare” (var trejde av de ”wärbara” lottas till ryttare).
1706 pågår krig bl a mot Danmark. Så länge Karl XII har framgång i kriget kommer inga ryttare från Skåne. Svenska regeringen litar inte på ”den forna danska allmogen”. Trupper från Östersjölandskapen ligger förlagda i Skåne och skåningarna i Polen.
Nu är vi framme vid 1706.
Nästa gång tittar vi på en karta över Borrby från just detta år. Vad är en byaordning? Vad är en bomärkesstock?
Välkommen åter!
Källor:
1 August Matssons berättelser.
*) August Mattsson (1874-1962) bodde med sin familj , i ett av husen (Borrby 46:8-9-11-12) mitt emot ingången till idrottsplatsens. Han hade i unga år arbetat som dräng och sedan gått i snickarlära. Var också fjärdingsman (Google: ”ett lokalt förtroendeuppdrag, men utvecklades i slutet av 1800-talet till en lägre statlig tjänst, oftast på deltid. Fjärdingsmannen biträdde kronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, vägtillsyn och annat”). Han var också en duktig och ivrig hembygdsforskare.
2 Borrbys kyrkböcker.
3 Wikipedia.
Lisbet Helmersson
Borrby Byalag